Uppdrag 12 Egen utmaning -resultat

KlimatPiraterna har fått fått elva uppdrag under det senaste året. De har handlat om energi, konsumtion, mat, resor med mera. Nu återstår det tolfte och sista uppdraget och den här gången väljer de själva! Tanken med tolfte uppdraget är att ge KlimatPiraterna chansen att reflektera över sin klimatpåverkan. Fattas det något bland de tidigare uppdragen? Några av de elva uppdragen kan ha varit svåra. En del KlimatPirater är kanske inte nöjda med hur de gjorde något av dem. De kan känna att det gått bra men vill utveckla ett av uppdragen mer. Uppdrag 12 fungerar som ett uppsamlingsheat.

Läs uppdraget här:
Uppdrag 12 Egen utmaning pdf

Gå till sidan för uppdraget:
Sida Uppdrag 12 Egen utmaning

Här nedan kan du läsa hur KlimatPiraterna gjorde sina egna utmaningar.

Åker kollektivt till arbetet

Vi valde att byta in våra två bilar till en bil. Vi lärde oss att vi klarar oss bra med en bil. Det fungerar utmärkt med att åka kollektivt till arbetet, bara man vänjer sig. Vinsten blir att bensinförbrukning o kostnaderna minskar!
Fredrik och Ylva Linder _______________________________________________________________________

Cyklar till jobbet

Mitt eget uppdrag är att försöka minska på mitt bilåkande. Därför har jag köpt en ny cykel och börjat cykla till jobbet. Ska hålla koll en tid framåt för att se hur mycket jag kan minska på mitt bilåkande. Mitt mål är att minska med 50%, hittills har jag lyckats minska det med 20%, men nu när snön är borta kommer den siffran att snabbt öka. Anledningen till att jag valde det uppdraget är att jag känner att jag tar bilen alldeles för ofta. Det jag lärde mig var att det är lättare än man tror att minska bilåkandet.
Annmari Bergkvist _______________________________________________________________________

Badrumet fritt från kemikalier

Redan för ett år sedan, när vi precis blivit klimatpirater började vi sakta men säkert med ett eget uppdrag – att göra vårt badrum så fritt från kemikalier som möjligt! Det vill säga att använda så rena och miljöriktiga hygienartiklar som möjligt. Vi började med att läsa innehållsförteckningarna på produkterna vi använde och några åkte ut direkt. Nagellack som jag inte använt sedan jag fått barn fick vi slänga bland farligt avfall. Med dem åkte också nagellacks-borttagning. En flaska med hårspray rensades också ut. Därmed var alla farliga produkter borta.

Andra förändringar vi har gjort är att byta till Svanen-märkt tvål, schampo och balsam. Jag använder inte längre deodorant utan har hittat ett miljövänligt och mer hälsosamt alternativ – deokristall. Erik har bytt raklödder till ett miljömärkt som han dock är något missnöjd med, men som tur är finns det flera alternativ att prova!

Badrumsrengöringen har också blivit mer miljövänlig! I dag använder vi såpa, ättika och citron.

Många av de hygienprodukter som säljs är helt onödiga och vi har rensat bort peelingkräm (går lika bra att använda lite strösocker i duschen), hårvax och flera sminkprodukter. Jag sminkar mig ytterst sällan nu. Om jag väljer att köpa nytt smink kommer jag att välja miljömärkt, men vi får se. Jag kommer att försöka undvika det överhuvudtaget. Min torra vinterhy har jag smörjt med olivolja, det allra bästa!

Vi försöker läsa på och ta till oss information och har lärt oss att se det främst är parabener av olika typer som ska undvikas. Parfymer och allting som innehåller dofter kan också innehålla de mycket skadliga ftalaterna, därför väljer vi i första hand parfymfria produkter. Ftalater finns också i de flesta badleksakerna, vi har tagit bort några men inte alla.

Babyprodukter finns i mängder, alla möjliga typer av krämer och oljor. Vi använder bröstmjölk, olivolja och en endaste salva – inotyol. Tyvärr upptäckte vi att den innehåller ett färgämne, titandioxid som inte alls är särskild bra. Jag har dock mailat en kontakt för företaget där jag efterfrågar en inotyol salva utan detta färgämne.

Något som gör oss osäkra är användandet av tandkräm, alltså vilken sort vi bör välja. Många innehåller konstiga ingredienser, bland annat triclosan. Det finns organiska tandkrämer utan kemikalier men hjälper dem mot karies? Tandläkare förespråkar ju fluor, men fluor kan även vara skadligt i större mängder. Detta vill vi veta mer om, men vet inte riktigt vart vi ska hitta informationen. Actas tandkräm är svanenmärkt, kanske ska vi välja den?

Vi har lärt oss en hel del om miljövänlig hygien men självklart finns det fler och bättre val att göra. Det kommer hela tiden nya och bättre produkter och vi försöker hänga med. Till vår hjälp har vi svanenmärkningen som gör det lättare att välja. Nästa steg blir också att titta på förpackningen och ursprungsland, även där kan vi göra bättre val! Evelina Bergkvist Blohm och Erik Blohm _______________________________________________________________________

Arbetar med perspektiven

Nicklas, Linn, Tove och Susanna Karlevill i Loftsdalen vintern 2009Jag läste igenom alla uppdragen igen, för att påminna mig om dem och försökte än mer arbeta med perspektiven:

Resor

Matlagning

Konsumtion

Renovering inomhus.
Bilden till höger: Familjen Karlevill i Loftsdalen 2009

Susanna Karlevill
_______________________________________________________________________

Naturguidning & uppdrag ”green washing”

Som skogsägare och naturguide har jag tagit fram en guidning om framtidens skog, för en hållbar utveckling och framtid. Vi påverkar framtidens landskap och miljö här och nu vilket blir tydligare för varge ny kunskap/ vetenskap. Vi håller nu på att utveckla uppdraget ”green washing” för städning & tvätt hemma. Vi lärde oss att det finns stora vinster att göra i form av tid, pengar och minskning av mängden kemikalier.

Micke Källman _______________________________________________________________________

Vi byggde ut klimatsmart

Uppdrag: Uppvärmningen. Vi byggde ut klimatsmart.
Vi lärde oss, genom de råd o tips vi fick från energirådgivningen.
Vi gjorde även klart uppdragen: 6, 8, 10 och 11.

Jenny Landby Nilsson och Jan Berg _______________________________________________________________________

Släng inte mat – smart rengöring

Uppdrag: Försökte att inte slänga någon mat.
Jag lärde mig att det kräver planering och fantasi!
Ett uppdrag som jag valde att fördjupa mig i är ”Green Washing”. Jag lärde mig då att det går alldeles utmärkt att tvätta med tvättnötter och att vädra kläder. Håret blir så fint med bikarbonat och äppelcidervinäger. Jag ska nu redovisa klart uppdraget ”Tur och Retur”.

Christina Landén
_______________________________________________________________________

Vi byter ut de farliga plasterna

Bakgrund:

Naturskyddsföreningens tidning ”Sveriges Natur” (#1/11) har temat ”Gränslösa gifter”. Bland många intressanta artiklar fanns ett uppslag om hur man blir en medveten plastkonsument. Eftersom detta är något som tidigare gått oss helt förbi, bestämde vi oss för att inventera vårt innehav av plast och se om det finns något vi kan göra i den här frågan.

Läs artikeln i Sveriges Natur:
Bli en medveten plastkonsument

Plast märks ofta med återvinningstriangel, och det finns en siffra från ett till sju som talar om vilken sorts plast det handlar om. Enligt artikeln bör man undvika siffrorna 3, 6 och 7 för att minska risken att exponeras för farliga ämnen. Vad tillverkas våra matlådor, tandborstar, vattenflaskor och hudkrämsburkar av egentligen?

Uppdraget:

Att inventera vårt innehav av plast i kök och badrum och byta ut de farliga plasterna mot ickefarliga.

Resultat:

I badrummet var de flesta produkterna märkta 2 PH-HD, vilket betyder polyetylen – hög densitet. Det är en vanlig plast för flytande produkter. Våra tandborstar tillverkas av 5 PP, polypropylen. Ingen av dessa plaster har några miljörisker som är kända idag enligt Naturskyddsföreningen.

I köket dominerade märkning 5 PP. Vi hade dock en slickepott som var märkt 6PS, polystyren. Den rekommenderar Naturskyddsföreningen att man undviker om man kan. Även vår cream fraiche förpackning är tillverkad av polystyren. Våra matlådor var märkta 5 PP eller 2 PE-HD. Inga kända miljörisker, men artikeln tillägger att de inte bör upphettas. Alltså bör vi undvika att värma maten direkt i lådan. Att noteras är att många matlådor (och många andra produkter) från IKEA saknade plastmärkning, så de vet vi fortfarande vad de är tillverkade av.

Ett flertal produkter i både badrum och kök var märkta 7 0*, vilket innefattar alla övriga plaster.
T ex en svart plaststekspade i köket var märkt 7, men den är enligt artikeln troligtvis tillverkad av polyamid, som inte får förknippas med någon risk. Men grupp 7 innehåller också polykarbonat (hård och glasliknande plast) som innehåller hormonpåverkande ämnen. Vi kunde inte hitta någon sådan plast i hemmet idag lyckligtvis.

Slutsats:

Vi har idag inte så många farliga plaster i kök eller badrum. Slickepotten kommer bytas ut. Vid fortsatta inköp kommer vi vara mer kritiska och göra mer medvetna val.
Ylva Larsson och Peter Hammarström
_______________________________________________________________________

Jag – en vintercyklist

Som en naturlig fortsättning på uppdrag 5 om pendling sökte jag till Falu kommuns projekt ”Vintercyklisten”. Sist jag cyklade vintertid var när jag pluggade i Umeå för 15 år sen, så jag behövde motivation att komma igång.

Vi var 200 cyklister som utrustades med dubbdäck, cykeldator och reflexväst. Sen var det bara att börja trampa! Jag sporrades av att vara en av många cyklister i projektet de morgnar det tog emot. Det har också varit mycket motiverande att se kilometer läggas till kilometer på cykeldatorn. Hittills har jag tillryggalagt 30 mil sen november. Genom att utmana mig själv till att cykla har jag både hälsomässiga och ekonomiska vinster. Jag har fått bättre kondition och en kick till att även börja träna på andra sätt.
I höstas sålde vi i familjen en av våra två bilar. Vi har klarat oss med en bil sen dess eftersom jag cyklat. Sofia Möller Skog
_______________________________________________________________________

Klimatsmart matlagning och fritid

Barbro och Ingvar Rosander i FalunVi valde att göra en fördjupning av uppdraget 10 ”Klimatsmart matlagning”. Vi lärde oss att man måste vara noga med att läsa innehållsförteckning på t ex kött och grönsaker mm.

Ett annat uppdrag vi också fördjupade oss i var nr 4 ”Fritid”, angående onödiga gifter och tillsatser (t ex gödning) i vår trädgård. Vi lärde oss mer om det naturliga kretsloppet i kompost, rabatter och gräsytor. Vi gjorde även klart uppdrag nr 10 och 11 samt utvärdering av restaurang.

Barbro och Ingvar Rosander
_______________________________________________________________________

Smart klädvård!

Hela uppdraget med att lära nytt och minnas gamla kunskaper har varit kalasbra.
Jag är verkligen glad att jag fått delta.

För min del vill jag göra ett tillägg till våra studieområden genom att skriva lite om hur vi idag handskas med våra textilier. Helt oreflekterat lägger vi kläderna i tvättmaskinen och utgår från att det är det enda och bästa sättet att sköta dem på. Detta medför stor åtgång på vatten och tvättmedel bland annat, men också ett stort slitage på tyger, kläder och material. De moderna tvättmaskinerna har mindre energiåtgång. Men eftersom vi tvättar allt oftare och då ibland med halvfyllda maskiner har energiåtgången troligen inte minskat.

Att hänga ut kläder på balkongen för vädring är bra, inte bara om man varit bland rökare, utan också för genomluftning av textilen och släthängning (rynkor och veck försvinner i fukten). Samtidigt tittar man då efter hur plagget ser ut, kanske det är fläckar som lätt kan tas bort och man slipper tvätta hela plagget. Hur knapparna sitter fast, har fållen släppt eller kärvar blixtlåset? Små och snabba åtgärder kan ge plagget en längre livstid. Att då och då stryka en blus eller skjorta ger en härlig känsla när man tar på plagget, det luktar gott och man hänger prydligt upp plagget på galge.

Att hänga blusar och tröjor på galge, dra ut sömmar etc. när plagget är tvättat och fuktigt istället för att låta det gå i torktumlaren förlänger livslängden då passformen inte går förlorad så lätt. Ett struket plagg får en vacker yta som kanske ”stöter” bort smuts och kan användas ett par dagar om man hänger upp det på galge på kvällen tex.

Att njuta av sköna manglade/ strukna lakan och örngott är härligt. Troligen sover man ändå bättre då ytan blir sval och len. Ta fram dina gamla örngott som du ärvt, tvätta dem, stryk och njut! En vacker duk på matbordet någon gång gör dukningen annorlunda och lite särskild. Kanske för att det är så vackert väder!! I lådor o skåp har vi en linneskatt som bara ligger till ingen glädje. Visserligen kräver det lite arbete men om man tycker om en vacker duk, varför inte använda den.
Sonja Wahlstein, Falun
Detta är bara några rader om ett område som ligger mig varmt om hjärta.
En guide för fläckurtagning är bra att ha – ofta är det mycket enkelt. Mängden tvättmedel står på förpackningen, men i Falun har vi mjukt vatten, så ta INTE för mycket tvättmedel. Att tvätta med tvättnötter skall vara mycket bra o miljöklokt. Finns att köpa i Falun på affären mittemot Systemet i Falangallerian.

Sonja Wahlstein